Biografi

Svensk konstnär
Stockholmsmålare

Svensk konstnär

Erik Sigerudär en svenskKonstnär, född i Borlänge, Sverige.

Stockholmsmålare

Sigerud växte upp i Västerås och i Falun. Efteråt, vid 19 års ålder, flyttade han till Paris, där han bodde i sju år. Dessutom bodde han i Berlin i ett år. Under två år bodde Sigerud i Göteborg, Sverige. För närvarande arbetar Sigerud som i Stockholm som målare.

Samtida konstnär

Samtida konstnär

Erik Sigerud är en samtida konstnär som arbetar med måleri. I sitt arbete presenterar han idén om två separata interaktioner.

Till att börja med finner Sigerud inspiration till målningar i komplexa kombinationer av stilar och ämnen. Som ett resultat införlivar han ett brett spektrum av genrer i sitt arbete. Med andra ord skapar han målningar med olika nivåer av läsning.

För det andra är Sigerud intresserad av hur privata perceptioner interagerar med varandra. Och även hur relationen mellan det privata och den offentliga sfären ter sig.

Slutligen undersöker Sigerud kopplingen mellan förståelser av kultur och identitet. Som ett resultat skapar han mentala representationer som filtrerar politiska händelser via sina egna livserfarenheter.

Beaux-Arts de Paris

När Sigerud bodde i Falun studerade han på en gymnasieskola med konstinriktning. Medan han var i Paris gjorde han först ett grundår på en förberedande konstskola som heter Prep'Art. Efteråt studerade Sigerud i fem år med Vladimir Veličković och Dominique Gauthier vid Beaux-Arts de Paris. Det är Paris nationella konstskola, likt kungliga konsthögskolan i Stockholm. Och han tog examen med Diplôme national supérieur d'arts plastiques (Dnsap), vilket är lika med en Master of Fine Arts (MFA).

Konstnärlig forskning

Sigerud gjorde också ett halvårs Erasmus-utbyte, i ateljén tillhörande Lothar Baumgarten, vid Universität der Künste Berlin. Det är Berlins konstuniversitet. När Sigerud var i Göteborg läste Sigerud ett år kritisk teori vid HDK-Valand – Konsthögskolan. Under denna tid studerade han även filosofi vid Göteborgs universitet. När han var i Stockholm studerade Sigerud först konstfilosofi vid Stockholms universitet. Därefter studerade han kreativa forskningsprocesser vid Konstfack. Sedan gick han en kurs i samtidsfilosofi på Södertörns högskola. Slutligen studerade Sigerud filosofi i konstkontext, med Catherine Malabou, vid Kungliga Konsthögskolan. Sammantaget har Erik Sigeruds studier varit en del av hans konstnärliga forskning.

Samtida konst

Samtida konst

Erik Sigerud har tecknat och målat sedan unga år. Och under skolåren i Sverige hade han flera lärare som uppmuntrade hans konstnärliga utveckling. På gymnasiet experimenterade Sigerud med fotografi, grafik och skulptur. Senare, på den förberedande konstskolan, lärde Sigerud sig vad samtidskonst betyder. Därför var han tvungen på att svara på huruvida det var konst eller måleri som var hans främsta intresse. Och svaret var konst. När Sigerud väl kom in på Beaux-Arts de Paris 1999 upptäckte han att måleriet hade en stark ställning där. Men samtidigt hade måleriet ännu inte återfått sin popularitet på den internationella samtidskonstscenen. Samtidigt fanns det postmoderna paradigmet fortfarande närvarande i medvetandet hos studenterna på Beaux-Arts. Som ett resultat av detta experimenterade Sigerud under sina första år på Beaux-Arts med betydelsen av sammanhang för måleriet.

Berömd samtidskonst

Berömd samtidskonst

Vidare hämtade Sigerud inspiration från de sensationer han upplevde på fängslande utställningar. Både berömda samtidskonstutställningar och konst från äldre perioder inspirerade konstnären. Till exempel en stor Mark Rothkoutställning, en videoinstallation av Barbara Krugeroch en installation av Claude Lévêque. Dessutom hämtade han inspiration från dokumentationen av performancekonstnärer från 1960-talet. Samt skrifter av Albert Camus och Arthur Danto. Förutom att måla arbetade Sigerud med foto, performance, ljud och video. Sigerud studerade även morfologiteckning, konsthistoria och estetik.

2000-talets samtida konstnärer

2000-talets samtida konstnärer

Naturligtvis finns det många innovativa och inflytelserika 2000-talskonstnärer som samtida konstnärer arbetar på Beaux-Arts. Förutom handledningen från sina ateljéprofessorer hade Sigerud utbyten med andra professorer på Beaux-Arts. Till exempel med Dominique Figarella, Jean-Marc Bustamante och Bernard Piffaretti. Likaså med Sylvie Fanchon och Richard Deacon. Senare, långt efter Beaux-Arts, hade Sigerud ett viktigt utbyte med konstnären Kristina Jansson år 2011. Då hade de två ett offentligt samtal på wip:konsthall om Sigeruds målningar.


Måleri som redskap för reflektion

Erik Sigerud är en konstnär som använder måleriet som ett redskap för reflektion och som ständigt söker utveckla sin verksamhet. Som ett resultat har hans arbete spretat och utvecklats under många år. Likaså ser han varje målning som ett separat projekt snarare än en del av en serie. Trots detta har en helhet med tiden vuxit fram.

Kulturell tendens

Ett tema för Erik Sigeruds arbete är en utforskning av synergin mellan språkliga beskrivningar och bildframställningar. Dessutom arbetar han med abstrakta problem, som skillnaden mellan verklighet och varseblivning. Vidare är ett mål att måla upp ett förkroppsligat tänkande som kan nå ut och skapa mening inifrån. Och att göra detta med symboler som gör åskådaren aktiv. Dessutom vill Sigerud skapa en målning som kan förmedla en uppfattning av en kulturell tendens. Oavsett vad betraktaren vet om konstnären och sammanhanget kring målningen.


Måleri och dess representation

I början av sina konststudier fokuserade Sigerud på målningens gest. Och han såg utställandet av sina målningar som installationer. Det vill säga, Sigerud fokuserade mer på åskådarnas reaktion än på målningen som objekt. Senare kom verket mer att handla om målningen som både objekt och yta. Både ytan på målningen och dess representation är i fokus.

Politik och känslor

Sigerud blandar figuration med en nonfigurativ målning i flera lager. Dessutom skildrar hans målning platser, människor och abstrakta fragment i dystopiska scener. Dessutom representerar de den kultur som konstnären lever i. Samt den normativa mannen i denna kultur. Dessutom utforskar Sigerud med sitt måleri hur kultur och människor skapar varandra. Han kopplar social interaktion med världstrender. Och även förhållandet mellan politik och känslor.


Den emanciperade åskådaren

Sigerud hämtar visuell inspiration från andra målningar. Och på det konceptuella planet hämtar han inspiration från definitioner av politik. Till exempel frågan om vem som kontrollerar en bild eller hur perception skapar verklighet. Vidare använder Sigerud flitigt bilder från sina skissböcker, 3D-modeller och familjefotoalbum. Dessutom hittar han bilder i media och på Internet. Genom att stapla lager i olika stilar målar Sigerud dessutom upp en visuell och mental osäkerhet. Men, det är den frigörande osäkerheten hos den emanciperade åskådaren som Sigerud söker. För att ta varje målning så långt som möjligt planerar Sigerud sina målningar i Photoshop. Men under själva utförandet av målningen tar processen över. Slutligen består resultatet av lånade bilder, skissboksvisioner och processbaserade bilder.

Mentala bilder

Framför allt arbetar Erik Sigerud med måleri. Dessutom är mediet det viktigaste ämnet i hans arbete. Dessutom kommer Sigeruds drivkraft från behovet att göra tillvaron påtaglig. Och från en önskan att bidra till diskussioner om konst och måleri. Eftersom han känner sig frustrerad över att det inte finns några objektiva gemensamma erfarenheter, målar han upp sprickor mellan kollektiva berättelser och en subjektiv uppfattning. För att förstå oss själva och för att hantera världen omkring oss tror Sigerud att vi skapar mentala bilder. När vi möter nya platser, nya berättelser och nya människor bygger vi om dessa bilder. Därför är hans målningar ordlösa mentala bilder. Och dessa handlar bland annat om hans rädsla för fascism och klimatförändringar. Vidare frågar Sigerud vilka känslor som bidrar till mentala och kollektiva bilder och politisk förändring. Dessutom undrar han hur mentala och kollektiva bilder skapar varandra.


Svensk samtida konstnär

Konstnärliga influenser

Några av Sigeruds konstnärliga influenser är Julie Mehretu, Katharina Grosse, Mark Lombardi, Albert Oehlen, Tauba Auerbach, Francisco Goya, Adrian Ghenie, Matthias Weischer och David Schnell.

Svensk samtida konstnär

Erik Sigerud är en svensk samtida konstnär som har gjort många separat- och grupputställningar i Sverige och utomlands. Dessutom har han mottagit ett flertal utmärkelser och är representerad i privata och offentliga samlingar. Till exempel i svenska statens samlingar, Tyresö och Uppsala Konstmuseum.

Klicka här för en kortare version

CV

Artist statement

Läs om intressanta konstnärer och målare